Våldet börjar sällan fysiskt
- lejlasmajlovic
- för 3 timmar sedan
- 2 min läsning

Det föreslagna införandet av en särskild straffbestämmelse för psykiskt våld markerar en avgörande förändring i synen på våld i nära relationer. Från vårt perspektiv är detta inte bara en juridisk förbättring, det är ett nödvändigt och efterlängtat erkännande av den verklighet som många kvinnor och tjejer lever i. Alltför länge har psykiskt våld hamnat i skymundan av det fysiska våldet, trots att dess konsekvenser kan vara minst lika förödande. Upprepade kränkningar, hot, kontroll och övervakning bryter ner en människas självkänsla och handlingsutrymme över tid. Det handlar ofta om handlingar som var för sig kan framstå svåra att lagföra, men som tillsammans skapar ett mönster av systematisk nedbrytning.
På Lex Femme möter vi kvinnor och tjejer som under lång tid levt under psykisk kontroll utan att omgivningen förstått våldets omfattning. Många av dem beskriver hur de successivt isolerats från familj, arbete, studier och sociala sammanhang. Våldet syns inte alltid utåt men konsekvenserna är ofta djupa och långvariga.
Att även inkludera digital övervakning och kontroll i lagförslaget är särskilt viktigt i en tid där tekniken blivit ett nytt redskap för förövare. Sociala medier, mobiltelefoner och digitala tjänster används idag för att övervaka, kontrollera och begränsa kvinnor och tjejers livsutrymme. Därför är det avgörande att lagstiftningen nu föreslås ta ett helhetsgrepp kring våldets olika uttryck.
Det psykiska våldet används som ett verktyg i mäns våld mot kvinnor, det är ett sätt att utöva makt och kontroll. För kvinnor och tjejer med utländsk härkomst kan det psykiska våldet dessutom förstärkas genom beroendeställning kopplad till ekonomi och uppehållstillstånd, språkbarriärer, social isolering, rädsla för myndighetskontakt, hedersrelaterade normer och begränsningar.
Detta lagförslag ger en viktig signal till de som utsätts: att deras upplevelser är verkliga, att det de utsätts för är allvarligt, och att samhället i större utsträckning erkänner denna form av våld. Att kriminalisera psykiskt våld kan bidra till att fler vågar söka hjälpa och att rättsväsendet får bättre verktyg att ingripa i ett tidigare skede. Det stärker rättsskyddet för kvinnor och tjejer och kan på sikt bidra till att bryta destruktiva relationer innan våldet eskalerar ytterligare.
Samtidigt vill vi på Lex Femme understryka att lagstiftning i sig inte är tillräcklig. För att reformen ska få verklig effekt krävs kunskapshöjande insatser inom rättsväsendet, socialtjänsten och andra relevanta verksamheter. Psykiskt våld är ofta svårt att dokumentera och bevisa. Därför krävs en ökad förståelse för hur denna typ av våld tar sig i uttryck och vilka konsekvenser det får för den som lever i utsattheten.
Det krävs också ett fortsatt arbete med att förändra normer kring kön, makt och våld, där det förebyggande arbetet behöver börja tidigt i skolan så att barn och unga får kunskap om jämställdhet, sunda relationer, samtycke och gränssättning. Vi som möter utsatta kvinnor och tjejer, vet att våldet sällan börjar med ett slag. Det börjar oftast med kontroll, rädsla, isolering och psykisk nedbrytning.
Detta lagförslag är ett steg i rätt riktning. Det visar att samhället i allt högre grad erkänner komplexiteten kring våld i nära relationer och tar de utsattas erfarenheter på allvar. För de kvinnor och tjejer som lever med psykiskt våld kan detta innebära en efterlängtad möjlighet till upprättelse, skydd och ett liv fritt från våld och förtryck.
/Lex Femme
Tjej-, kvinno- och juristjour i Göteborg


Kommentarer